Vid en nyligen genomförd tobaksforskningsgenomgång i Stockholm lyfte den svenske biträdande professorn och forskaren som uppmärksammats av Världshälsoorganisationen Karl-Olov Fagerström fram Ungerns akuta rökkris. Eftersom Ungern ligger nära toppen i Europeiska unionen när det gäller dödsfall kopplade till rökning, pekade Fagerström på Sveriges historiska övergång till rökfria nikotinkällor som en livräddande vägvisare för ungerska beslutsfattare.
Enligt Fagerström beror cigarettens höga beroendeframkallande kraft på hastigheten. Inandat nikotin når lungorna på en sekund, hjärtat på tre och hjärnan på tio. Medan alternativa produkter som nikotinpåsar kan ta upp till en timme på sig att leverera nikotin till hjärnan, eliminerar de den mycket giftiga förbränningsprocessen som är kopplad till traditionell rökning.
Jämförelse mellan Ungern och Sverige: Rökning vs. skadereducering
Folkhälsoeffekterna mellan Ungerns beroende av cigaretter och Sveriges skadereducerande angreppssätt är tydliga, enligt den jämförande datan nedan:
| Mått | Ungern | Sverige |
|---|---|---|
| Andel förbränningsrökning | 27% av befolkningen | 5,6% av befolkningen |
| Total andel nikotikaanvändning | ~24% (främst cigaretter) | 23,6% (främst snus/nikotinpåsar) |
| Primär nikotinkälla | Förbrännande cigaretter | Nikotinpåsar utanpå munnen & snus |
| EU-ranking för cancerrelaterade dödsfall | Bland de högsta | Lägst i Europeiska unionen |
Sverige är på väg att bli Europas första officiellt rökfria land (definierat som en rökandel under 5%). Den här milstolpen är resultatet av ett decennielångt skifte mot snus och nikotinpåsar, understött av strikta förbud mot rökning i det offentliga rummet som infördes 2005 och utökades 2019 till att även omfatta uteserveringar, lekplatser och busstationer.
Ungerska myndigheter har visat en framåtblickande inställning genom att tillåta försäljning av nikotinpåsar och upphettad tobak. Nya ungerska regler har dessutom ytterligare styrt marknaden genom att sätta ett tak för nikotininnehållet i påsar och kräva barnskyddande förpackningar.
Experter varnar dock för att prissättningsstrategier måste förbli balanserade. Även om höga cigarettpriser avskräcker vissa rökare kan alltför höga skatter driva konsumenter mot farlig smuggelhandel. I stället förespråkar Fagerström och kollegan Anders Milton ett riskskatt-system som straffar de mest dödliga cigaretterna samtidigt som lägre-riskalternativ förblir ekonomiskt gångbara för rökare som vill byta.
