Europeiska kommissionen förbereder sig på att revidera direktivet om tobaksprodukter (TPD), ett steg som syftar till att utöka den regulatoriska tillsynen från traditionella tobaksprodukter till alla nikotinprodukter, inklusive nikotinpåsar och smakämnen för vape. Lagstiftningsinitiativet, som leds av hälsokommissionär Olivér Várhelyi, har dock mött kraftigt motstånd från institutioner och forskare i hela Bryssel.
Internt motstånd blev synligt efter att Europeiska kommissionens nämnd för lagstiftningskontroll lämnat ett negativt utlåtande om policyförslaget. Det oberoende tillsynsorganet identifierade fyra kritiska brister i förslaget och pekade på avsaknaden av empiriska belägg för att motivera enhetliga begränsningar för olika kategorier av nikotinprodukter.
Offentlig finansiering och frågan om cirkulär lobbying
Oron för bristande transparens har ökat efter avslöjanden om de ekonomiska banden mellan EU:s tillsynsmyndigheter och organisationer som bedriver policyarbete. Michael Landl, chef för World Vapers’ Alliance, uppmärksammade att framstående organisationer som driver kampanjer för nikotinförbud, däribland European Cancer Organisation och Smoke Free Partnership, får betydande finansiering från EU:s institutioner.
En rapport som publicerats av den ungerska tankesmedjan Free Market Foundation (Szabad Piac Alapítvány) identifierade omkring 12,8 miljoner euro i årlig offentlig finansiering till nio organisationer som bedriver politiskt påverkansarbete. Av den summan kom 12,41 miljoner euro – eller 96,8 % – direkt från Europeiska kommissionen.
Analytiker beskriver upplägget som ”cirkulär lobbying” – en mekanism där offentliga institutioner finansierar externa icke-statliga organisationer som sedan lobbar hos samma institutioner för att få dem att införa restriktiv politik.
Vetenskapliga invändningar mot enhetliga nikotinregler
Medicinska forskare och folkhälsospecialister har formellt ifrågasatt kommissionär Várhelyis påstående om att rökfria nikotinprodukter medför hälsorisker som är likvärdiga med riskerna från förbränningstobak. I öppna brev till kommissionens ordförande Ursula von der Leyen hänvisade forskare till över 130 vetenskapliga studier som visar att icke-förbränningsbaserade alternativ har en lägre toxikologisk riskprofil.
Debatten stod i centrum vid det nionde vetenskapliga toppmötet om skademinskning kopplad till tobak (SCOHRE) i Grekland, där medicinska experter uppmanade Bryssel att anpassa politiken efter konsumtionsmönstren. Dr Mark Tyndall, tidigare chef för British Columbia Centre for Disease Control, kritiserade regelverk som helt fokuserar på att förebygga ungdomars bruk och samtidigt försummar vuxna rökare:
”Om insatserna enbart inriktas på att förebygga att nya konsumenter börjar kan det ta 30 eller 40 år. Det är helt fel målsättning.”
Beroendespecialisten Raymond Niaura från New York University presenterade data som visade att restriktiva åtgärder, som att höja åldersgränsen för köp till 21 år, knappt påverkade andelen ungdomar som röker – minskningen var bara 1 %. Detta ifrågasätter effekten av regelverk som enbart bygger på tvångsåtgärder.
Olika europeiska modeller: skademinskning kontra förbud
Regleringsdebatten belyser de stora skillnaderna i folkhälsoutfall i Europa. Länder som har integrerat rökfria produkter i sina strategier för rökavvänjning rapporterar snabba minskningar av rökningen, medan länder med striktare regler möter växande svarta marknader.
| Land | Regleringsstrategi | Andel dagligrökare | Folkhälsoutfall |
|---|---|---|---|
| Sverige | Riskproportionerad tillgång till snus och nikotinpåsar | 3.7% | EU:s lägsta lungcancerfrekvens (39 per 100 000 jämfört med EU-genomsnittet på 95) |
| Nya Zeeland | Reglerad tillgång till alternativ till rökning | 6.8% | Snabbare övergång från förbränningstobak |
| Storbritannien | Vaping integrerat i kliniska verktyg för rökavvänjning | ~10,0 % | Stadig långsiktig minskning av användningen av cigaretter med förbränning |
| Turkiet | Strikt tillämpning av WHO:s MPOWER-förbud | 32.1% | Rökningen ökade igen trots restriktiv politik |
Kardiologen Konstantinos Farsalinos lyfte fram Sveriges resultat under SCOHRE-toppmötet och påpekade att EU:s hälsopaneler regelbundet bortser från Sveriges framgångar:
”De försöker bekämpa cancer samtidigt som de ignorerar landet som i praktiken har lyckats med det – och som dessutom är ett EU-land.”
Däremot har länder som Nederländerna, Belgien och Frankrike infört omfattande förbud mot smaker och engångsprodukter. I stället för att få konsumtionen att upphöra har politiken styrt vuxna konsumenter till ospårbara och oreglerade illegala distributionskanaler.
Ekonomiska bördor och risker med skatteharmonisering
Den ekonomiska påverkan av tobaksrelaterade sjukdomar i EU:s medlemsländer uppgår till uppskattningsvis 130 miljarder euro per år i direkta sjukvårdskostnader och produktivitetsförluster. Ekonomer varnar för att en aggressiv skatteharmonisering av produkter med lägre risk hotar de offentliga finanserna.
Panagiotis Liargovas, ordförande för Centre of Planning and Economic Research (KEPE), varnade för att skatteharmoniseringen måste ta hänsyn till olika produktkategorier: ”Skatteharmonisering och ekonomisk likvärdighet är inte samma sak.” Enhetliga minimiskattenivåer för alternativa produkter riskerar att minska rökarnas incitament att byta till alternativ med lägre risk.
När Europeiska kommissionen slutför sitt formella förslag till direktivet om tobaksprodukter ställs Europaparlamentet och rådet inför utmaningen att balansera åtgärder för att skydda unga mot evidensbaserade strategier för skademinskning för vuxna rökare.
